I mitten av 80-talet blev det tillåtet i
Sverige att sälja godis i lösvikt. Reglerna för försäljning var i stort
densamma som i dag.
Produkterna ska vara hygieniskt placerade och
konfektyren skulle ligga i separata behållare och den fick plockas endast
med hjälp tång, slev eller skopa. Branschen ansågs vara en guldgruva och det
öppnades minst en butik varje dag, framförallt i de större städerna.
Bakom uppfinningen låg tre
finska studenter, som hade provat försäljning först i Helsinki och i början
av 80-talet även i Sverige. Branschen blev dock snabbt överetablerad och
många butiker tvingades stänga efter kort tid. Priskriget tog sina offer och
konsumenterna blev mera kvalitetsmedvetna. Lösvikten var populärt, men
nyhetens behag hade försvunnit. Men trots att det blev mindre antal butiker
fortsatte lösviktsgodis att öka.
Efterfrågan på färdigförpackad godis har
minskat successivt och i dag finns det tusentals varianter av
lösviktsgodis. Under de senaste åren har lösvikten också blivit populär som en sk.
lockvara, som säljs jättebilligt för att locka in kunder i butiken. Detta
har av naturliga skäl lett till en kvalitetsförsämring, eftersom inget kan i
längden säljas med förlust. Kunderna är klokare än så, specialbutiker med
kvalitetsgodis och bra service är på väg att åter öka sin andel av
lösviktsförsäljningen.
Ungdomar samt yrkesverksamma kvinnor mellan
25 och 60 år äter mest godis. Vi äter över 14 kilo godis per person i
Sverige. Av alla
sorter är saltlakritsen den mest älskade och mest hatade varianten. Surisarna äts mest av yngre generationen. Söta gelégodiset tilltalar alla.
Skumgodis är favoriter bland barnen. Äldre gillar klassiker som "alltid" har
funnits. I vår lösviktsställe hittar man godis för alla smaker och för alla
åldrar.
Några av de populäraste sorterna hos
Kioskpiraten är Sura Colaflaskor, Center, Kouvolan lakrits,
Geisha och
Ferrari. |